Att leva teoretiskt

I ett samtal med en medlem i The Coffee & Contemplation Club berättade hon något som fastnade hos mig.

Hon sa:
“Jag är så duktig på att planera.
Jag har listor för allt – rutiner, träning, återhämtning, sömn, copingstrategier.
Jag har läst allt om hur man läker trauma, stress och oro.
Jag vet precis vad jag borde göra för att må bra.
Men jag blir inte glad.”

Hon såg på mig och sa tyst:
“Jag saknar den jag var innan.”

Och där hände något.
Hon insåg att hon hade börjat leva mer teoretiskt än praktiskt.
Att hon var mer upptagen med att undvika – än att delta i det.

Jag tror vi är många som känner igen oss i det.
Vi planerar för när livet ska börja,
läser om närvaro, skriver listor om balans,
men glömmer att vara med i vårt eget liv.

Vi engagerar oss inte fullt ut i det som är framför oss.
Vi tänker mer än vi lever.
Vi förbereder oss för glädje, men glömmer att känna den.

Vi söker mening i det som går att mäta,
och förlorar kontakten med det som känns.

Kanske är det just det vi saknar.
Att engagera oss. Även i det jobbiga.
Utan distraktion.
Utan att alltid fly in i nästa metod, nästa mål, nästa skärm.

Att ha tråkigt.
Att sitta i tystnaden.
Att möta sig själv – utan att försöka laga sig.

Det är där livet finns.
Inte i listorna, inte i teorierna,
utan i det förvirrande, levda, ofullkomliga nuet.

The Coffee & Contemplation Club handlar just om det.
Att våga leva praktiskt igen.
Att vara i samtal, i känsla, i kontakt – inte bara i tanken om hur det borde vara.

Du behöver våga utforska. Ompröva. Få kontakt. En kontakt som kanske visar en jobbig sanning, men som är sann. Äkta. Och viktig.
Du behöver vara med.