Varför mindfulness-tips inte räcker för att du ska landa i närvaro

De flesta av oss kan varenda mindfulness-övning vid det här laget. Vi vet hur vi ska andas, scanna kroppen och släppa taget om tankar. Men varför känns det ändå som att närvaron inte riktigt infinner sig? Sanningen är att mindfulness-tips i sig inte räcker – när de används för att reglera snarare än för att växa som människa i ett liv. Närvaro kräver modet att vara sårbar och stanna i det som skaver. När vi börjar möta existentiella frågor – som vi gör i djup kontakt med kroppen, så som frihet, död, mening, tomhet, ångest och ansvar – blir vi ofta ensamma. När meditation och självkännedom väcker dessa frågor om livet, anses det vara flummigt. Trots att människans upplevelse av sig själv och sitt liv är direkt kopplat till välbefinnandet och återhämtning.

Närvaro är mer än avslappning

Vi lever i en tid där mindfulness och meditation blivit paketerade till enkla, snabba (billiga) lösningar på samtidens krav på högt tempo och stresståliga kroppar. Appar, mikropauser på jobbet och guidade övningar på YouTube finns tillgängliga för alla.

Men när stillheten väl infinner sig händer något. Tankar och känslor som legat under ytan börjar röra på sig. Plötsligt ser vi skörhet, sorg, tvivel. Och här – just här – tappar många bollen. Vi tänker: “Det här är obekvämt.” Och så återgår vi till ytliga ritualer som ger tillfällig lättnad men inte förändrar vår relation till livet. Vi möter inte det som bubblar upp.

Känslor uppstår inte i ett vakuum

En jobbig sanning är att känslor aldrig bara “dyker upp” i kroppen utan anledning. Känslor är relationella – de pekar alltid på något eller någon.

Ångest, oro eller otillräcklighet är inte bara symtom som ska dämpas. De är kroppens sätt att kommunicera med det liv du lever. De är signaler om att något viktigt behöver bli synligt. När du ser dem som fiender och som problem, missar du möjligheten att växa som människa.

Varför vi växer i det obekväma

Vi tror ofta att vi först måste bli trygga för att kunna växa. Men det är tvärtom: tryggheten föds i själva växandet.

När du vågar stå kvar i obekväma sanningar.
När du möter din egen sårbarhet.
När du inser att ångesten inte är en stopp-skylt utan en vägvisare.

Det är då närvaro blir mer än ett verktyg för att du ska kunna fortsätta som vanligt. Det blir en livskraft som skapar riktning och mening.

Därför skapade jag The Coffee & Contemplation Club

Jag vet hur det känns att vilja fly när det blir för mycket. Jag vet också vilken kraft som frigörs när man istället vågar stanna. Det är i kontakten med det svåra som transformationen sker – både för mig och för mina klienter.

The Coffee & Contemplation Club är ett rum för dig som inte vill famla ensam. Här får du vägledning, stöd och gemenskap. Här utforskar vi de livsfrågor som dina känslor pekar på, så att du kan hitta tillbaka till din vilja, din tillit och din livskraft.

Det är när vi vågar vara sårbara tillsammans som närvaron blir verklig – och livet börjar röra sig i en ny riktning.

Vill du gå djupare?

Jag är existentiell vägledare, utbildad inom SEPT Akademin – Sveriges Existensterapeutiska Institut, och mitt arbete bygger på den existensfilosofiska grunden att människan växer i relation – till sig själv, till andra och till livet.

Om du vill växa i närvaro, är du välkommen att utforska mer i The Coffee & Contemplation Club.

Nästa
Nästa

Jobbiga sanningar är viktigare än bättre rutiner